Arg
Jag är så jävla arg just nu. Livet tar inte dom vägarna som jag skulle vilja.
Det är väl bara att känna sig besegrad av ödet.
Jag kan inte ge när det finns för lite att få tillbaks, har aldrig kunnat och kommer inte kunna.
Egoistisk, ja säkert. Dumt, kanske.
Vet inte om nåt är rätt eller fel, men så här vet jag absolut att jag inte ska känna.
Jag behöver komma bort, göra något oväntat.
Dra till nåt märkligt ställe och gå en utbildning som man valt genom att dra en lapp ut en hatt.
Det skulle nog inte heller kännas rätt, men hur ska jag veta om man inte ger något ett fösök.
När jag är bortrest känner jag mig oftast väldigt liten, men samtidigt en skön känsla att vara en liten prick i en stor stad. Här hemma finns inte mycket som lockar längre. Det måste hända något drastiskt.
Jag saknar vissa i mitt liv, folk som betyder mycket men som jag aldrig träffar av olika själ. Och just nu börjar det att skava lite här inne.
Den här bilden blir jag iaf på bättre humör av!
Tata!
San Fran!
Utsikt över staden
Golden Gate täckt av dimma
San Francicso...
Det är en annorlunda storstad, det finns en liten bit som är täckt av skyskrapor o dylikt, men i övrigt finns det nästan bara låga söta hus i kulörta färger. Och berg och dalar..fast med hus nästan precis överallt!
Det är vackert här, och dyrt. En av Nordamerikas dyraste städer att bo i tydligen, vilket kanske förklarar alla hemlösa stackare som finns precis överallt. Sorgligt.
Idag är det världens åskväder ute...kl är sju på morgonen och jag ligger nedbäddad i en stooor skön säng med massa fluffiga kuddar och förbannar den nio timmars stora tidsskillnaden som gör att jag vaknar halv sex varje morgon...och däckar kl elva på kvällarna.. Måste bli ändring på det innan bröllopsdagen! Då ska jag festa natten lång med min syrra, no matter what..
Om några timmar så styr vi kosan upp mot Napa där vi sammanstrålar med syster och ett gäng galna irländare!
Tata!
resfeber..
Nu är det snart dax igen, USA, denna gång Californien...
Känns helt och fullt avlägset att lilla jag ska traska omkring på San Franciscos gator och få tillbringa en vecka uppe i Californiens dalar. Jag är lyckligt lottad som har en sån vacker och generös syster. Och ska hon bli gift!
Och om man är min syster så ska man givetvis gifta sig på sin favoritplats, lyckligtvis ligger denna plats inte i tex Tierp utan i just Californien.
Så i morgonbitti far jag dit...Jag ska flyga i tusen år. Och byta lite flyg. Sen är jag i San Fran!
Nervös är jag ska gudarna veta. Har haft resfeber sen i mitten på aug tror jag. Men bara jag väl sitter på flyget så släpper det nog och ersätts av ren förväntan...
Hann med nöd och näppe med att flytta hem från Vimmerby innan det var dax att packa väskan igen!
Jag hann med att äta sushi, dricka öl, bära tusen kartonger, åka till ikea, fixa och trixa, och some sweet lovin´ iaf, och det är jag glad över.
Lite stressigt att lämna götet i sep, har fått tacka nej till massa jobb, och det grämer mig som satan. Får hoppas att det dyker upp något annat kul, ämnat bara för mig...
Nu blir det sova av för Östblom.
Tata!
Älskade ö!
Finge jag välja mitt favoritställe på jorden, av alla ställen jag varit på (vilken faktiskt är många), så skulle det bli Gotland. Åh jag älskar det så mycket att det nästan gör ont. Det är så vackert här. Och luktar så gott. Skulle tom våga säga att jag tycker att tången luktar gott.
Kan inte ALV ligga på denna ö?
Två och en halv dag är inte mycket tid, men ack, det får räcka för denna gång. Har tom lyckats träffa min finasta Anna-lill, inte illa pinkat!
Jordgubbar till middag igår, Smultron till middag idag!
Efter smultron, blir det en bilfärd till kusten och solnedgången.
Imorgon vankas det Visby innan jag far tillbaks till Vimmerby.
Vet inte än hur det känns att komma tillbaks dit. Lite blandat, lite sött lite salt. Lite ont i magen, lite pirr i magen av längtan till min roomie, lite irritation i magen över vissa, osv. Det är nog så det ska vara, lite sött och lite salt, det blir kanske trist annars, även om det hade varit det bästa nog hade varit att få en sockersöt sommar utan detta magontet.
Men nu! Smultron och gotlandslimpa!
Tata!
Sova? Eller inte..
Tänk att det ska vara så svårt att sova ibland. Det finns så mycket att fundera över, herre jisses. Och så många krokar att titta på många gånger under natten så man är på det klara med att det inte är spindlar. Och så många ljud att nojja sig över. Kan det knäppa sådär utav sig själv eller är det något eller någon här inne som jag borde vara rädd för? Bäst att tända lampan o kolla lite extra. Undrar om T och A har somnat, tänk om en krok verkligen är en spindel kl fyra på morgonen, hur gör då? Bäst att ligga och grunna lite på det med. Sen kan man läsa manus, läsa bok, spela pipes eller kolla väder på GP:s hemsida.
Oändliga möjligheter.
Men det vore skönt att sova lite med. Ska göra ett försök nu. Ska försöka minimera mina nattliga kontroller till typ 3 st denna natt.
Längtar inte så lite till det att den andra sänghalvan fylls.
Det blir gött de.
Nu, en sista titt runt i pojkrummet. Kolla så att insektsradarn är på plats. Sen, släcka lampan och somna.
Det låter som om jag bor i ett land av annan kaliber, typ australien. Men detta är alltså i Småland, Vimmerby, där dom visst har balsamvinäger.
Puss
Blommiga bloggen
Mitt i mitt värsta pack-ryck, så ropar Lina från köket. Den lilla rackarn har lagat mat till oss. Hon är verkligen söt som socker den jäntan. 
Och när jag vaknade imorse...
Det är ständigt sol i min fina lägenhet, och det känns lite sorgligt att lämna den imorn...
Blommor på toan, i vardagsrummet, i köket, och två godingar på ballen.
Tata!
Pack och Pms
Roligt.
Jag vill ligga på en filt i en park och vara barfota, dricka vin ur plastglas och bli matad med jordgubbar. Eller nåt.
Herregud, varför blir alla saker så många fler så fort man ska packa ner dom? Pack och Pms.
Packa, fucka, nacka, tjacka, lacka, macka....
Puss!
Inte göra, det är det bästa!
Att ta beslutet att även denna dag, skjuta upp det där telefonsamtalet till en annan dag, ger mig en tillfällig kick. Som förvisso mot kvällskvisten slutar i lite ångest. Men den kan man råda bot på, om man tar samma beslut nästkommande dag. En ond spiral. Som en drog. Att ha ett beroende; att inte ringa viktiga samtal.
Jobbigt bara att det inte finns så många dagar kvar att göra allt som man ständigt skjutit upp....
Kan inte förtså att det är dags för V-by igen. Och att det redan repas där nere, kan jag för mitt liv inte begripa. Men visst har jag ju märkt att folk har flyttat dit. Så det stämmer väl.
Idag gick jag in på Monki, tänkte köpa nån fräsig grej att ha på mig. Men jag blir så förbannad på att man inte kan hänga tillbaks galgarna efter att man väl fått loss ett plagg! Jävla hippa odugliga inredning.
Jag köpte inget. Tänker inte göra det heller.
Ja, så bidar jag min tid när jag inte har nåt liv. Blir arg på fullkomligt onödiga saker...
Men imorgon blir det åka av! Till varberg för att spela polis, i en föreställning med fläsksvål och låtsasblod.
Det ska bli kul att se om jag kommer ihåg nån replik.
Tata!
Ensammen påskmustdrickare
Förra påskaftonen...Vad kan sägas? Jo, Fläder-snaps. Skulle kunnat blivit min död....Då va det livat värre, alldeles för livat tom.
Denna påskafton...Påskmust och romantisk komedi ensam i soffan.
Försökte laga mat, men smakade liksom inte alls gott. Försökte äta godis, men det smakade inte heller.
Men kaffe, snus och Påskmust is the shit.
Även fast det måste tilläggas att jag känner mig sjukt ensam.
Är jag så jävla tråkig? Trist insikt..haha.
Jag har iaf solat till mig en bränna i fejjan. Och promenerat till stan och tränat.
försökt att rensa bland alla jävla tröjjor och klänningar och strumpor och sjalar och gud vet allt vad man samlar på sig och vill släpa med sig.
Varför drabbas jag av så vansinnigt dåligt samvete för att jag vill släpa med halva mitt liv till vimmerby?
Jag får väl släpa med mig va skit jag vill. Ingen bryr sig om det. Förutom mitt samvete som verka tycka att ett par jeans, tjocktröja och tandborste borde räcka. Det är ju orimligt.
I dessa flytt-tider drabbas jag alltid av en stress att köpa att nödvändigt som man behöver i vimmerby, typ deo, duschcreme osv. Vilket är helt onödigt. Jag vet ju nånstans att detta är saker som finns att köpa även i vimmerby.
Kom på mig själv att tänka på att jag måste komma ihåg att köpa balsamvinäger innan jag flyttar...vilket ju är löjligt, det är klart att dom har balsamvinäger i småland. Eller?....
Ser man på, nu har kl hunnit bli påskdagen.
Glad påsk i efterskott då.
Tata
Isolering och hund-depp
Tänk att sitta i en isoleringscell i två år? Kan man ens förstå hur jävla ensamt det är? Två dagar utan att träffa någon, man sitter i sin lägenhet, och man börjar tröttna rätt rejält på sig själv. Och då har man ändå en lägenhet att röra sig i, tv, dator, saker att pyssla med, laga mat...
Undrar hur man skulle bli om man var helt isolerad i två år? Kanske blir man otroligt vis och klok och vet vad som är viktigt i livet och allt det där, eller så blir man socialt geni, eller socialt manisk, eller så har man börjat älska att umgås med sig själv så mycket att man fortsätter med det. Eller så blir man sjuk i huvudet helt enkelt.
Idag regnar det ta mig fan. Då jag inte vill gå ut, så lämnar det mig bara med allt tråk som jag skjutit upp.
Det blir till att få tummen ur röva och börja.
Har sällskap av en jäkligt tuff typ. Tyson. Tyvärr är han lite deprimerad idag. Han kom just och la sig vid mina fötter och skakade som ett asplöv, stackarn. Moderlig som man ju är så, tog jag upp honom i knät och vaggade honom tills han slutade skaka. Nu ligger han bredvid mig och stirrar i taket. Fantastiskt att hundar är som människor på många sätt. Ska göra mitt bästa för att liva upp besten. Förra gången han va så här så googlade jag på "deprimerade hundar". Dom föreslog anti-depp-piller för hundar. Men så långt ska vi inte behöva gå hoppas jag. Lite promenad och ost och ett uppmuntrande tonläge på rösten ska visst också hjälpa. 
Tata!
lapa på
På högstadiet är det ett gissel att överleva. I allafall där jag gick, Tierp, en riktig "fucking Åmål-håla", minst sagt.
Man gör bäst i att hålla sig väl med alla, allra helst de som är lite coola, det är bra att va kompis med dom liksom.
Då får du gå på coola hus-festen, nån fixar cool sprit, du kan få hångla med en cool kille.
Många smörade sig fram, slickade uppåt, "sparkade" neråt. Passade man sig inte, så var man ett lätt byte att jävlas med, eller än värre; ignoreras, glömmas bort.
Bekräftelse lapades girigt från alla håll som gick att finna.
Men, när detta fortsätter i vuxen ålder, då blir jag bara så matt.
Ett litet jävla pretto-inlägg blev det, jag är väl ett jävla pretto då. Just för stunden iaf.
Men imorn, då ska jag bli klok igen.
keso
Det började så bra. Jag fick ett ryck, kände mig pepp på att städa, rensa, plocka, sortera, diska och rensa ut gammal mat från kylen (eller mat som jag fått för mig är gammal).
Mot kylen. Första varan som blir utröstad är keson. Men eftersom jag inte ens gillar att hålla i mat som är gammal så håller jag den i fingerspetsarna. Tappar den givetvis på golvet. Keso i hallen, i köket och i ventilen på frysen. Jag torkar upp keson, försöker pilla bort keso från ventilen med en gaffel, funkar sådär. Slö som jag är så slänger jag keson i slasken i stället för i soporna. Keson täpper igen slasken. Jag blir förbannad och lämnar keson så. Sen ska jag göra rent på golvet, men hittar bara fönsterputs. Sprutar lite fönsterputs, och torkar.
Och tycker otroligt synd om mig själv, och känner mig fruktansvärt och orimligt otursförföljd, nästan så att tårarna kommer.
Så här när jag har lugnat ner mig kan jag tycka att jag överreagerde lite. Så där får man legitimt reagera när man har pms, men inte annars.
Den gamla maten står kvar i kylen. All disk och keson är kvar. Inte har jag rensat ut några kläder, inte har jag sorterat bland mina viktiga papper. Tvätttiden hoppade jag över. Jag lagade ingen mat, utan åt mackor.
Allt för den förjordade kesons skull.
Vilket skämt
Hugo, 19 år.
Ett aprilskämt?
En strand långt borta...
Nu vill jag packa min väska och dra härifrån. Till en sol, en annan stad, en strand.
Ligga på en strand, med fötterna precis så att vågorna snuddar vid tårna. Läsa en sån där bra bok, som man inte kan lägga ifrån sig. Jag åker när som, vart som. Är trött på göteborg och guldheden. Fuck.
Nån som e på?
mörker..
Earth our, check.
Jag tillbringade min earth our med massor av tända ljus, rött vin, 2 killar i min soffa och berättelser om en tant i barnkropp som står lutad över sängen och klappar på huvudet. Hua. Men mysigt.
Men jag måste säga att jag tyckte mina grannar var pinsamt dåliga på att släcka ned. Jag hade gillat om hela Götet hade blivit helt kolsvart...men det hände såklart inte.
Tur att timmen tog slut lagom till fotbollen. Inte för mig helt överdrivet mycket, tyckte mest om dom varma mackorna som det bjöds på. Men för folk som gillart.
Det är har varit orimligt mycket sport på tv:n idag. Vet inte vad jag tycker om detta.
Tata!
vems vimplar vajar?
Jag funderar lite allmänt.
Varför är alla matbutiker som ligger nära mig så djävulskt trånga? Man får stå i kö för att komma fram till mjölken. Och en pensionär med rullator i gången, det funkar liksom inte. Då får man ju gå ut och vänta eller handla en annan dag. Och matkorgen som man släpar runt på, den fastnar i andras jackor och i matvaruhyllor. Och möter man en person som också har en matkorg så måste en liksom lyfta upp sin över huvudet för att man ska komma förbi.
Nä, tacka vet jag stormarknader. Synd att jag aldig handlar där.
Sen funderar jag över hur "O, mörka slott, så fullt av hemligheter, vems vimplar vajar från dina torn i aftonvinden, vem bor i dina salar, vem dansar där inne till giga och flöjt? Och vem sitter fången i västra tornet och skall dö innan morgonen gryr?" ska fastna i mitt huvud? Och när det har fastnat, hur ska de övriga 13 sidorna fastna?
Och min mormor, henne funderar jag också på.
Hon vill nämligen skaffa ett jobb nu. Hon tycket det är lite tråkigt att gå hemma och dra.
Hon är 90 år gammal och senildement.
Hon har inte jobbat på 30 år.
Mamma ska ta henne till ett "dagsboende" där man fikar och sjunger och träffar andra tanter och farbröder, och säga att hon kan jobba där lite. Annars vill hon nog inte gå dit, hon kan lätt få för sig att nån farbror vill göra nåt opassande med henne. Hon har varit min morfar väldigt trogen, även fast han dog för 40 år sen.
Hon älskade att simma, hon simmade varje morgon varje sommar. Tills en farbror bjöd ut henne. Då slutade hon simma.
Hon är oslagbar min mormor.
Ikväll blir det party. Götta.
Tata!
Vår!
Utanför min port kryllar det av krokusar!
Har haft en mycket fin helg med en mycket fin person. En bra början på våren...
Tata!
Med en enkel "pulitan"
I dag fyller min bästa vän år.
Hon är varm
Hon är rolig
Hon är mån om sina vänner
Hon älskar secondhand
Hon är smart
Hon fick mig att bli vegeterian
Hon är en jävel på scen
Hon får alla på fall
Hon älskar lakritsdumle
Hon är mig väldigt kär!
Och jag hoppas hennes sthlms-vänner tar väl om henne på hennes stora dag!
Vilket jag inte tvivlar en sekund på. Lite avis på att inte jag kan vara där bara...
Pöss!
Pfff..
Hur kan jag känna mig så vansinnigt slutkörd efter denna helg?
Jag känner mig jetlaggad och bakfull. Vilket jag då inte alls är.
Fysiskt och psykiskt slut som artist. Av två dagar i Vimmerby.. Jag va inte ens med och dansade, jag gick ingen rundvandring, jag läste knappt ett manus. Jag tycker jag mest satt och lyssnade och drack kaffe.
Tydligen kan även detta vara påfrestande för en gammal kropp, haha.
Jag är arbetslös. Vilket nånstans ändå är en jäkla tur. För jag vete fan hur jag skulle kunna få in alla manus i skallen annars.
Kaffe, snus, balkong, manus och noter. Aah, härliga tider!
Jag önskar att morgondagens dag vore här nu... För det längtas. Mycket!
Tata!
Vokabulär.
Vissa skriker "jävla fitt-läpp" och "Röv-runk" och andra skriker "Åh din fuling" och "jippie".
Jag pratar om vokabuläret som mario-cart frambringar hos olika människor.
