Så går en dag...

Begravnigar alltså. Inte bra, inte bra.
Det är ju vackert såklart, ett sista avsked, och allt det där. Men finns det nåt värre ändå? Man kämpar så hårt med att inte ta in stämningen för mycket, för att orka, men alla tankar som startas upp i huvudet..som man inte tänker på annars, som blir oundvikliga i dessa lägen, det är ju hemskt!
En tung dag.
I morgon är ny dag!
En fin dag!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0