Hjärtat fullt
Men jag har också silverfiskar i badrummet och en granne som pissar högljutt på nätterna.
Snart ska jag packa väskan igen och åka till Irland, ännu en vigsel (?) och den stora festen!
Och min kärlek ska följa med mig denna gång, mycket trevligt.
Jag har just förmått mig att packa upp väskan från USA-trippen. Allt går så väldigt långsamt för mig, har inte varit med om liknade! Vet inte om jag fortfarande kan skylla på jetlag, men det vore ju skönt att ha något att skylla på. Ren lathet kan det inte vara.
Jag har möbleringsproblem och problem med möblerna. Inget passar ihop och rummen skulle ha haft lite annan form.. Det är en salig blandning av vita möbler, svarta möbler och träfärgade möbler.
(och icke att förglömma, ett lila köksbord som är sött men svårt)
Så inget passar ihop. Och helt kalt på väggarna. Jag gillart inte. Men man tager det man haver. Och jag tager det jag haver ärvt eller fått.
Man skulle ha varit en sån här riktig pysslare och trixare som med små medel kan få det att se bra ut. Kanske skulle ha en inredningsfest eller nåt, alla får fixa till nåt, så får man en öl som tack.
Tata!
Lördag
Idag är det inte lika argt.
Ställde klockan tidigt, tvingade i mig frukost som inte bara innebar svart kaffe och snus, promenerade ner på staden och tränade body balance, handlade lite söta saker saker på stan, promenerade hem.
Nu är det hollywood fruar på tv:n, (repris, men jag såg det första gången med...)
Hon Montezami är ju helt..jag vet inte..hur jävla rolig som helst helt enkelt.
Tata!
Arg
Jag är så jävla arg just nu. Livet tar inte dom vägarna som jag skulle vilja.
Det är väl bara att känna sig besegrad av ödet.
Jag kan inte ge när det finns för lite att få tillbaks, har aldrig kunnat och kommer inte kunna.
Egoistisk, ja säkert. Dumt, kanske.
Vet inte om nåt är rätt eller fel, men så här vet jag absolut att jag inte ska känna.
Jag behöver komma bort, göra något oväntat.
Dra till nåt märkligt ställe och gå en utbildning som man valt genom att dra en lapp ut en hatt.
Det skulle nog inte heller kännas rätt, men hur ska jag veta om man inte ger något ett fösök.
När jag är bortrest känner jag mig oftast väldigt liten, men samtidigt en skön känsla att vara en liten prick i en stor stad. Här hemma finns inte mycket som lockar längre. Det måste hända något drastiskt.
Jag saknar vissa i mitt liv, folk som betyder mycket men som jag aldrig träffar av olika själ. Och just nu börjar det att skava lite här inne.
Den här bilden blir jag iaf på bättre humör av!
Tata!
San Fran!
Utsikt över staden
Golden Gate täckt av dimma
San Francicso...
Det är en annorlunda storstad, det finns en liten bit som är täckt av skyskrapor o dylikt, men i övrigt finns det nästan bara låga söta hus i kulörta färger. Och berg och dalar..fast med hus nästan precis överallt!
Det är vackert här, och dyrt. En av Nordamerikas dyraste städer att bo i tydligen, vilket kanske förklarar alla hemlösa stackare som finns precis överallt. Sorgligt.
Idag är det världens åskväder ute...kl är sju på morgonen och jag ligger nedbäddad i en stooor skön säng med massa fluffiga kuddar och förbannar den nio timmars stora tidsskillnaden som gör att jag vaknar halv sex varje morgon...och däckar kl elva på kvällarna.. Måste bli ändring på det innan bröllopsdagen! Då ska jag festa natten lång med min syrra, no matter what..
Om några timmar så styr vi kosan upp mot Napa där vi sammanstrålar med syster och ett gäng galna irländare!
Tata!
resfeber..
Nu är det snart dax igen, USA, denna gång Californien...
Känns helt och fullt avlägset att lilla jag ska traska omkring på San Franciscos gator och få tillbringa en vecka uppe i Californiens dalar. Jag är lyckligt lottad som har en sån vacker och generös syster. Och ska hon bli gift!
Och om man är min syster så ska man givetvis gifta sig på sin favoritplats, lyckligtvis ligger denna plats inte i tex Tierp utan i just Californien.
Så i morgonbitti far jag dit...Jag ska flyga i tusen år. Och byta lite flyg. Sen är jag i San Fran!
Nervös är jag ska gudarna veta. Har haft resfeber sen i mitten på aug tror jag. Men bara jag väl sitter på flyget så släpper det nog och ersätts av ren förväntan...
Hann med nöd och näppe med att flytta hem från Vimmerby innan det var dax att packa väskan igen!
Jag hann med att äta sushi, dricka öl, bära tusen kartonger, åka till ikea, fixa och trixa, och some sweet lovin´ iaf, och det är jag glad över.
Lite stressigt att lämna götet i sep, har fått tacka nej till massa jobb, och det grämer mig som satan. Får hoppas att det dyker upp något annat kul, ämnat bara för mig...
Nu blir det sova av för Östblom.
Tata!
